Fina du
I skrivande stund ligger jag i min säng och hör hur vinden blåser på som attan där ute, utanför mitt fönster, samtidigt som jag lyssnar på Nirvana (bra skit!) - Heart shaped box. Tänker på Annica. Annica som fortfarande befinner sig i Barcelona, men som äntligen kommer hem nästa fredag. Fan va jag längtar. Annica har, så länge som jag kan minnas, älskat Nirvana b la. Förknippar henne med dem. Så inte helt konstigt att jag tänker på henne. Hahah och nu fick jag upp videon på oss två när vi ligger och skrattar oavbrutet (vi är båda lite på pickalurven) i ca 3 min. Vi skrattar åt varandras garv och är bara allmänt jätteflummiga. Precis som det ska vara en gryningsmorgon innan man lyssnar på nattsaga á la Harry Potter -ljudbok. Det är minst sagt underbart i de stunderna. Finns inget annat än att älska just den stunden på natten, tror jag, oavsett hur kvällen har utspelat sig, så vet jag att, när jag är med Annica, väl hemma och efter massa tjöt och tjoande så slutar det alltid med Harry Potter-ljudbok innan ögonen sluts och man har en dejt med herr Blund. Jag gillart. Jag gillar Annica. Fina vän. Nästa helg ses vi och satan i gatan va underbart det ska bli. Jag nämnde väl att jag saknar henne?
